Flores

Trip Start Jul 13, 2013
1
6
22
Trip End Sep 25, 2013


Loading Map
Map your own trip!
Map Options
Show trip route
Hide lines
shadow

Flag of Indonesia  , East Nusa Tenggara,
Tuesday, August 6, 2013

Så ni har ju kunnat läsa om vår långa resa till Flores i förra inlägget. I det här inlägget ska jag berätta om Flores och vad vi gjorde där.

Flores har beskrivits som; "en så vacker ö att den grabbar tag i dig hårt”. Portugiserna gav ön namnet ”Flowers” när de koloniserade Flores under 1600-talet. Och namnet stannade. Likaså Katolismen. (Men majoriteten är ändå muslimer.)

Labuanbajo, dit alla färjor anländer, är ett hotspot för turister och backpackers. Men de flesta kommer mest hit för att härifrån kunna köpa en tur till närliggande Komodo, där den sällsynta och stora Komodo ödlan finns. Överrallt ser man dykskolor och, som sagt, ställen som erbjuder turer till Komodo eller 3-4 dagars seglings turer hela vägen till Lombok. Men det är inget Gili Trawangan. Än. Ge det några år och du kommer se nya barer, resturanger och hotell. De håller på att jobba med den nya hamnpromenaden just nu. På ett vis är det skönt att det är lungt. Men det betyder ofta att du får ordna med allting som du vanligtvis, t.e.x i Bali eller Lombok, kan få ordnat för dig enkelt och snabbt.

Vi möttes inte av ett tjugotal killar som vill erbjuda oss ett billigt ställe att bo på. Vilket hade varit ganska skönt efter en så lång resa. Speciellt när vi inte visste någonting om Labuanbajo, åt vilket håll vi skulle gå eller vart man bäst finner någonstanns att bo. Och vi hade inte bokat något i förväg, ut av just den anledningen. ”Någon kommer ändå vilja erbjuda oss något.” Så vi fick köra den gamla hederliga vandringen för att fråga varje ställe om de hade något rum ledigt?   Då var det extra händigt att Stu var med oss. Då han, sen några år tillbaka, bor i Jakarta och jobbar som engelska lärare och dessutom kan bra Indonesiska.

Efter ett tag började vi känna oss desperata då alla hotell verkade vara fulla, eller inte hade varsitt rum för oss, eller var alldeles för dyra, och de få hotell som fanns började bli glesare ju längre bort vi gick. Tillsist fick vi napp på Matahari hotell. 150.000 rp för 2 personer för en natt, i en skithåla. Allra längst ned där det var mörkt och inget solljus. De översta rummen dock, kostade 300.000 rp per natt och hade fina golv, vad jag kunde se. Rummet vi fick hade sand på golvet i badrummet och en dammig plastmatta i sovrummet som var helt söndersleten. (Gud vet vad som kunde gömma sig där under.) Och vi började smått oroa oss för 'bedbugs’ i sängen. De hade en vanlig toalett. (Och som alltid gäller reglen att inte spola ner något toalettpapper.) Men lyckligtvis fanns det en av de små ’spray slangar’ för att tvätta baken med, men inget myggnät för fönstret, som var öppet, och om någon ville kunde de kika ner på oss när vi duschade. Det fanns myggnät till sängen, även fast det var stora hål i den och en dammig dålig fläkt. Man börjar verkligen tänka annorlunda när man reser i de här områderna! Jag som tyckte att vårt rum i Gili T var väldigt enkelt, med stora spindelnät i taket. Men vårt rum i Gili T var åtminståne rent, med en fungerande fräschare toalett och en bra dusch, även om den var kall. Duschen vi fick i Matahari hotell var också en kall dusch men hade bara några långsamma vattendroppar som kom ut ur slangen. I Gili T betalade vi 100.00 rp för 2 pers för en natt, och det var ett homestay. Matahari kallade sig för hotell. Hotell, Lodge eller Homestay betyder inte alltid att det dyrare alternativet är bättre än det billiga. De kan i stort sett se likadana ut. Så bry dig inte om vad stället du tänkt bo på kallar sig för.

Men när vi senare, efter en måltid som vi hade på hotellets resturang (som var så där) gick 10 meter bort på vägen såg vi ett större hotell som hette Komodo Indah som verkade ha rum lediga. Typiskt att vi redan betalat för Matahari hotell. Men vi bestämde oss för att byta till Komodo Indah nästa morgon.

Kanske lika väl det. Nästa morgon fick vi veta att någon försökt ta sig in i Stu’s rum under natten. Och när vi möttes upp för den sketna gratis frukost som vi erbjöds, en kall liten pannkaka med hår i och te som tog en halvtimme att koka, berättade han hur han blivit väckt av att hans ryggsäck, som han ställt emot dörren, började flyttas framåt då någon helt enkelt försökte att öppna dörren. Han hade ställt sin rycksäck framför dörren eftersom det inte fanns något lås att låsa dörren med. Men Stu hann inte se någon då hans ’spear gun’ plöstligt trillade ned på golvet och personen blev rädd och stack. Detta var väldigt misstänksamt. Ingen turist skulle göra något sådant. Inte i detta fallet. I så fall hade vi ju också kanske hört någon försöka öppna våran dörr under natten. Men eftersom Stu’s dörr inte kunde låsas måste ju någon vetat om att just detta rummet inte gick att låsa. Så vi stannade inte länge efter den sketna frukosten och tog vårt pick och pack och stack över gatan.

Komodo Indah hade en fräsch dubbel säng, rena golv och toalett, utan sand på golvet, (även fast det kanske inte ser ut så på bilderna). En ’hål i golvet toalett’ men ingen ’spray slang’ kanske, men det var fortfarande mycket bättre än Matahari Hotell. (Det är  bara att köpa en toarulle och använde en plastpåse för pappret). Även fast det inte är det enklaste att sitta ned på huk när man gör sina behov. Jag undrar bara hur de gamla gör med dåliga ben....            

Tyvärr blev första dagen på Komodo Indah tragisk då den äldre mannen, som ägde hotellet, plötsligt dog! Efter vi kommit tillbaka efter en andra lång frukost, då den lilla håriga pannkakan inte mättade oss, hörde vi kvinnor som grät högt och människor som sprang upp och ned i trapporna och fler och fler människor anlände utanför. Så vi kände oss lite i vägen och att det kändes lite dumt att sitta där och ta det lungt i soffan utanför vårt rum när allt detta hände runt omkring oss, så vi gick ut för en promenad istället.

Och på vägen gick vi förbi en av de många ställen som säljer seglings turer. Och bestämde oss för att boka in oss för en 4 dagars seglings tur, med Komodo inräknad, hela vägen tillbaka till Lombok. Eftersom Stu måste vara tillbaka på jobbet snart och hans flyg går ifrån Lombok hade han bara några få dagar att stanna i Flores innan han var tvungen att åka tillbaka. Och detta var ett bra alternativ för honom att ta sig tillbaka. Plus att man skulle ju få se mycket mer på vägen tillbaka till Lombok. Tillskillnad från vår buss resa hit mitt i natten och allt. Och jag och Paul bestämde oss också för att boka in oss på samma tur. Vi hade ju velat se mer av Flores, men ut av flera anledningar, mestadels p.g.a vår plånbok, bestämde vi oss för att göra denna seglings tur. Plus att vi vill ju se Komodo och nu fick vi ju chansen!

Vi tog det sedan lungt på Tree Top Resturant resten av eftermiddagen, innan vi vågade smita tillbaka till Komodo Indah och passera hundratals människor som hade samlats utanför. Vi bara duschade och gick ut igen för middag och några öl på Tree Top Resturant igen, som troligtvis är ett av de (få) bästa ställerna att äta på här i Labuanbajo, dessutom ganska billigt till skillnad från de andra resturangerna, och de har en vacker utsikt över hamnen och den vackra solnedgången.

Under vår andra dag bestämde vi oss att gå till stranden. Vi hade hört att stränderna här i Labuanbajo inte var så rena eller fina, om man inte hade en scooter eller båt att ta sig runt med dvs, men vi kände i alla fall för att ta oss en lång promenad för att försöka hitta en. Men den vi fann efter en timme eller så, i stek het värme, var fylld med sopor och vattnet var svart och trist. Så killarna tog ett dopp innnan vi gick tillbaka igen och satte oss på en resturang över gatan till vårt hotell, för ännu en hobbit måltid och ett glas med Bintang. Och där satt vi och drog vårt (numera) dåliga interna skämt om ”Advanced Open Water Certificate”. Haha.

På kvällen gick vi ut till en annan resturang, som var dyr, men fin, men inte särskillt värt pengarna i slutändan. Efterråt bestämde Paul och Stu sig för att ta sig till en annan resturang som hette Paradise för nåra öl. Men Paradise låg en bra bit bort och jag kände att jag hade gått tillräckligt för dagen så de haffade 2 killar på mopeder som skulle ta dem upp dit, och jag bestämde mig för att gå tillbaka till hotellet, packa inför morgon dagen och gå till sängs tidigt då det skulle bli en tidig morgon nästa dag.

3 dagar i Labuanbajo i Flores kanske inte var vad vi hade tänkt oss från början, men planer kan ändras under resans gång och nu väntade 4 dagars och 3 nätters segling på en båt, med aktiviteter inräknade! Mer om det i nästa inlägg!
Slideshow Report as Spam

Comments

jennie on

hahah, alltså gud vilken resa! Lät inte allt för kul med rummet, och vad läskigt att någon försökt ta sig in i hans rum :O och hår i pannkakan, BLÄÄ!! Va tur ni bytte ställe vem vet vad som hade kunnat hända om ni vakvar där :P

Men gud va skoj med segling, hoppas de blir mer lyckat :D ha de såkul och bra. Kram kram

Add Comment

Use this image in your site

Copy and paste this html: