There is a hole in the bottom of the sea

Trip Start Apr 13, 2012
1
2
92
Trip End Apr 13, 2013


Loading Map
Map your own trip!
Map Options
Show trip route
Hide lines
shadow

Flag of New Zealand  , South Island,
Thursday, April 26, 2012

Mycket har hant sen jag skrev sist! (Dar av denna massiva text och bilder pa en och samma gang!)

Jag har lamnat Christchurch och befinner mig just nu i Murchison. Men det var ett aventyr att ens komma hit…

Likabra jag borja dar jag slutade:

Sist jag skrev var (nz tid) torsdagen den 19 april. Den storsta anstrangningen vi gjorde den dagen var att aka till biblioteket dar jag som sagt skrev mitt forsta inlagg. Efter det bestallde vi fish & chips fran ett stalle pa vag tillbaka till Foley Towers. For mycket och for gott! Lyckligtvis sa en kille pa hostelet inte nej till chips som hade blivit over. (Har tar vi vara pa all mat. Inget slangs. Och som jag har skrivit tidigare fanns det hur mycket gratis klader och skor och saker som helst pa hostelet! Mycket p.g.a de som flyger ut fran Christchurch inte vill ha for mycket i ryggsacken pa vag hem och gor sig darfor av med saker.) Den kvallen gjorde vi inte mer an att se en film pa datorn. Och se nagra Father Ted avsnitt.

Pa fredagen den 20 april gjorde jag och Paul lite arenden runt stan. Han forsokte fixa sin mobil och jag forsokte fixa mitt bankkonto, men fick en tid till nasta dag. Pa kvallen lagade vi mat, efter det satt vi en stund med ett program pa datorn dar man kunde lara sig olika sprak. Dar bland svenska, som Paul testade pa en stund. Lite for svart vissa stunder for en forsta test lection, men han var riktigt dukig. Och efter det blev det nagra ol pa Pomeroy’s. Lite for manga kanske.. Hehe.( Inte for min del dock.) Det var riktigt bra live music den kvallen! Vi satt dar och snackade ett tag innan nagra andra killar, som ocksa stannade pa samma hostel, joinade oss innan puben stangde. Klockan var inte ens efter elva! Sa vi tog taxi till ett annat stalle. Dar vi motte upp tva av Pauls vanner som han traffat tidigare. Innan vi gick dar ifran var Rob uppe en minut pa dansgolvet, haha. Dags att aka tillbaka kanske..

Lordagen var ganska lugn man man sager sa. Fick skjuss av Paul i alla fall till kiwibank dar jag fixade ett bankkonto och fick ett eftpos card sa jag kan ta ut pengar senare. (Nu har jag dock bara ett problem med att overfora pengar fran mitt svenska bankkonto till mitt nya zeelandska, eftersom det da inte kostar nagot nar jag tar ut pengar eller betalar med mitt eftpos card.) Jag passade ocksa pa att tvatta klader och satt ute och laste i solen medans jag vantade. Senare nar vi hade atit middag sag vi lite pa tv innan den dagen ocksa tog slut.

Pa sondagen checkade vi ut fran Foley Towers. Det har varit ett underbart stalle att stanna pa. Inte for stort och med mysig tradgard och trevlig personal. Men det kandes spannande att fylla Betsy med vara saker och lamna Christchurch. Men innandess lamnade vi av Rob vid flygplatsen for han skulle upp till Nelson for jobb. Efter det akte vi lite mer an 2 h upp till Hamner Springs dar vi checkade in pa ett litet bbh backpackers.(Le Gite backpackers) Vi stannade efter en bro innan Hamner springs och tog nagra riktigt fina bilder! Hosten ar sa fin har i omradet! I Hamner Springs har de ett stort hot pool omrade med olika pooler att bada i. Nagot vi dock inte testade pa da det var ratt dyrt. (Jag har redan testat pa riktigt varma hot pools i Franz Josef tidigare.) Annars ar Hamner Springs ett litet samhalle. Populart bland turister. (Men vilket stalle i NZ ar inte det..) Vi lagade mat senare pa kvallen och snackade med nagra som ocksa stannade dar. Ett av de tystaste hostel jag nansin bott pa, vilket var ratt skont som omvaxlig. Efter maten sag vi en dokumentar pa Pauls dator innan det var dags att sova.

Pa mandagen den 23 april checkade vi ut fran Gite backpackers. Satt en stund utanfor biblioteket i varmen och anvande deras internet. Sedan handlade vi lite proviant for de kommande dagarna. Och begav oss ivag upp for Jacks pass till Lake Tennyson. Riktigt snirkliga daliga grusvagar, med stup rakt ner, mellan bergen. Tog oss sakert mer an en time att komma fram. Och pa vagen dit var jag tvungen att hoppa ut minst 2 ggr for att oppna grindar. Den storsta farmen Molesworth stations med 180.000 hecters ligger ocksa i omradet. Man kan aka igenom den resten av aret men nu ar den stangd for hosten och vintern. Och ofta behover man fyrhujlsdrift, vilket Betsy inte har. Val framme vid fina Lake Tennyson var den en tjej dar som hade cyklat dit och hade precis satt utt sitt talt. Vi fick reda pa att hon cyklat anda fran Holland till, och igenom, Australien och nu cyklar hon aven i NZ, bara den sodra on. Hon hade dock stannat nagra ar i Australien for jobb och skulle tillbaka igen om en vecka. Och konstigt nog sa kande hon nagra som Paul ocksa kande uppe i Blenheim. Och tydligen har manga av de vi nu traffat pa var vag ocksa traffat denna tjej nagonstanns i NZ forut, eller sa har de hort talas om henne. Rena rama slumpen att vi rakade campa dar samtidigt! Vi gjorde lite enkel mat den kvallen och satt och snackade innan det blev for morkt att gora nat annat an att krypa ned och sova. Det var ratt blasigt och kallt ute mellan bergen och ofta ar det 2 av 3 natter som det ar frost langre upp pa berget. Men blasten gjorde dock att det var mindre sandflugor runt omkring, aven fast jag redan blivit biten pa foten sa den svullnat upp som fan.

Nasta morgon, 24 april, packade vi och at frukost ratt tidigt innan vi begav oss ivag igen. Innan vi akte tillbaka mot Hamner Springs akte vi upp till Island Saddler. Riktigt hogt upp! Det var fortfarande daliga grusvagar och stup rakt ned. Men efter det akte vi inte langre for Betsy skulle inte klara av mer.Tur val det for jag satt helspand under hela farden! Sen var det samma vag tillbaka till Hamner Springs. Dar at vi lunch pa cafeet inne pa hot pool omradet innan vi begav oss ut pa vagarna igen. Denna gang langst med Lewis pass som vi bada inte akt pa tidigare. Ratt otroligt hur de for sa manga ar sedan kunde fa fram den vagen mellan bergen. Vi stannade vid ett stalle for att ta nagra fantastiska bilder pa utsikten. Och efter det plockade vi upp en gammal man som liftade. Han hade varit ute och vandrat i nagra dagar. Men samtidigt som vi plockade upp honom borjade Betsy att krangla, borjade hoppa och ha sej. Efter vi slappt av gubben efter 15 min forsokte Paul se om han kunde fixa det, da hon tidigare gjort samma sak och stannat for honom i Mt. Cook. (Dar han fick betala dyrt for att fa henne dar ifran.) Efter vi akte ivag igen fortsatte Betsy att gora samma sak och smalla till flera ggr i avgasroret som fick mej att hoppa till varje gang. Lyckligtvis tog vi oss till Springs Junction dar en gubbe pa en verkstad tittade pa henne, men gjorde egentligen inte nat med henne for han sa att det inte skulle hjalpa, och efter det blev bara Betsy bara varre och varre. ( Vi har nu hort att den gubben troligtvis inte riktigt hjalper folk for han bara vill tjana pengar pa att fa dem bargade tillbaka.) Vi hoppades iaf kunna ta oss upp sa langt som till Murchinson men Betsy fortsatte att krangla och stannade 3 ggr for oss. Och det tog ett tag innan hon kom igang igen. Den nast sista gangen hon stannade var framfor en bro och sista gangen ocksa framfor en bro. En envagsbro. Paul fick igang henne igen men hon klarade inte ens sig over bron och stannade mitt pa den! Inte bra alls! Panik! Lyckligtvis fick han igang henne just sa hon kom over en liten bit innan han fick ga ut och putta pa henne for andra gangen den dagen medans jag styrde. Vi var nog ratt lyckligt lottade da tva man med stora truckar hoppade ut och hjalpte till att putta pa. De sa att vi kunde fa henne bergad med ett rep bakom den ene gubbens truck (jag har fortfarande inte kommit pa det ratta ordet for det, haha, helt sjukt!) upp till Murchison. Sa tacksamma! Men vagen dit skulle bli den varsta av dem alla pa samma dag. Gubben korde for snabbt och repet var for nara. Och det blev morkt alldeles for snabbt. Givetvis ar det ju lattast att vara den som kor framfor. Men vi satt pa helspann hela vagen fram och jag trodde vi skulle do flera ganger och bad till gud. Vagade knappt prata med Paul ifall han skulle forlora konsentrationen. Sa har i efterhand kan man ju skratta at det, men det var fan i mej hemskt nar man var mitt i handelsen! Men vi skulle inte velat bli kvar langst med vagen med alla javla sandflugor heller. I Murchison stannade de precis framfor det hostel vi tankt checka in pa. (Lazy cow backpackers.) Samhallet inte sarskillt stort, men det hjalpte att vara narmare for att bara in vara saker. Och lyckligtvis fanns det plats for oss dar pa Lazy cow. Bara vi och en tre stycken andra, och en av dem jobbade dar. Riktigt skont att vara nanstanns dar det var var en familjar kansla med en varm brasa. Det kanns mer som att vara i nagons hus an i ett hostel. Och jag tog en av de varmaste och skonaste duscharna pa lange innan vi blev erbjudna gratis middag med de som stannade har. En man fran kanada som bott i NZ i flera ar som snart var pa vag hem igen. Och en tysk kvinna som har jobbat pa Lazy cow i nagra veckor. Vi satt och snackade med dem och satt och varmde oss framfor brasan framfor en film efterrat innan vi somnade som stockar.

Onsdagen den 25 april var vi kvar i Murchinson. Tog en lang sovmoron och satte ute pa verandan i solen och at frukost. Tanken hade varit att fixa Betsy under dagen men det var ju sa klart anzac day och det mesta var darfor stangt! Typiskt! Det var en riktigt varm och solig dag sa jag passade pa att handtvatta lite klader och hanga dem utomhus. De har en mysig tradgard och ocksa honor och kycklingar har. Medans Paul fixade lite saker satt jag ute och tog det lungt och njot i solen pa verandan. Senare pa sena eftermiddagen tog vi oss ut pa en promenad upp pa ett berg precis efter bron i Murchison. Riktigt fin utsikt for att se solnedgangen nar vi val kom upp! Efter det tog vi oss ned och tillbaka till The Lazy cow innan det blev alltfor morkt och bestallde den middag som man kunde bestalla just den dagen om man ville. Som agarens fru hade lagat. Lasange med krispigt varmt brod och smarrig sallad med bland annat avakado och kiwi och en blomma som man kunde ata. (Lyx!) Det var en riktigt stor portion och jag vet inte hur Paul kunde bestalla in en efterratt till sig sjalv efter det! Sen var det bara raka vagen till soffan dar vi satt och slappade framfor en film som Paul valde fran hyllan. (Brassed off). En film for dig morsan!

Idag, torsdagden 26 april, en vecka sen jag skrev sist, har Paul forsokt att snacka med de pa verkstaden for att fa dit de delar han behover till Betsy. Naturligtvis var det mycket jobb for dem dar efter anzac day. Men lyckligtvis kunde de hjalpa honom pa sena eftermiddagen att fa igang henne igen. Och det var inte allt for dyrt heller. Sa forhoppningsvis klarar hon sig ett tag till nu! (Vill ju inte saga for mycket!) Men vi stannar anda en natt till da det ar for sent att ge sig av vid den har tiden. Under dagen idag har vi inte gjort sa mycket. Satt och laste ute pa verandan ett tag da solen varmde gott! Men jag satt inte ute for lange, for solen har ar som sagt inte att leka med! Vi hangde ocksa med Steve, mannen fran kanada, for att flytta hans husvagn pa hans tomt. Det var en 20 min nagonting runda med hans vans bil dit. Trevligt och skont att komma ut for ett tag och se nagonting nytt. Riktigt mysiga sma gardar med kor pa angarna mellan bergen. Efter det gick jag en kort promenad for att checka in vad Murchinson hade att erbjuda. Inte mycket. Dock finns det manga vandringar i omradet som man kan gora och jet boating. Tillbaka pa Lazy cow satt vi och drack lite te och at den kaka som serverades idag. Forsta biten ar alltid gratis. :)

Pa kvallen hade vi en liten avskedsmiddag for christie som slutar jobba i morgon. Hon har nu varit har i ungefar tio veckor. Det var jag och Paul och agarna och steve. Riktigt god mat och vin till det. Riktigt trevliga och roliga manniskor! Har haft en san bra tid har pa lazy cow!

I morgon ser det ocksa ut som att vi checkar ut harifran. Men vart vi beger oss vet vi inte helt sakert annu. (Kan mojligtvis bli till Pauls kusin uppe i Blenheim.)

Det har varit nagra riktigt intressanta och verkligen spannande dagar ute pa de vackra vagarna. Hade ju sa klart varit enklare om Betsy inte skulle borja krangla igen. Men vad ska man gora. Det som hander, det hander. Men jag har aldrig hort Paul svara sa mycket forut som nar Betsy stannade den sista gangen pa bron! Oftast sager han till mig nar jag svar for mycket. Men denna gangen var det val kanske forstaeligt. Vi bada bara skrek: “Stanna inte, stanna inte…..ahh.. din bitch!” Men titta vart vi hamnade trots allt som hant oss pa vagen. Lyckligtvis finns det shycsta manniskor som vill hjalpa till nar nagot sant har hander. Och agarna till Lazy cow och de andra som stannat har, har ocksa varit valdigt hjalpsamma. Ni har alltsa inte nagot att oroa er over dar hemma! Jag klarar mig fint!

*”There is a hole in the bottom of the sea”, som Stewie sjong for nagra gamlingar i ett avsnitt ur Family Guy, har vi gatt och sjungt pa sen vi lamnade Christchurch. Till och med nar det kandes som allra tyngst de senaste dagarna har sangen givit oss en viss gladje och hopp. Haha. Anmäl

My Review Of The Place I Stayed



Loading Reviews
Slideshow Report as Spam

Post your own travel photos for friends and family More Pictures & Videos

Use this image in your site

Copy and paste this html: