Vi är "white people"

Trip Start Dec 31, 2011
1
31
72
Trip End Jan 31, 2013


Loading Map
Map your own trip!
Map Options
Show trip route
Hide lines
shadow

Flag of Papua New Guinea  ,
Saturday, April 28, 2012

Hej på er alla!

PMVn (som ni vid det här laget vet innebär lokalbuss) mellan Mt Hagen och Goroka tog ungefär fem timmar, även om Western Highlands highway var betydligt bättre än Southern Highlands highway. Bussen var nämligen tvungen att stanna vid sex poliskontroller eftersom det snart är nationellt val och de är rädda att vapen smugglas in i städerna. Polisen undersökte bussen och alla var tvungna att gå ut, utom de två vitingarna, dvs vi. Ingen tittade ens mot vårt bagage (som tog upp stora delar av bussen), eller oss utan bara sa "hello sir” och gick vidare. Under hela färden blev vårt bagage förstaklassigt omhändertaget. Johans 18-kilosklump låg bekvämt i olika människors knän och Karins fick förstaklassbiljett och låg i ensamt majestät i passagerarsätet, tryggt bredvid föraren. De tillhörde ju vita människor så vad kunde vara mer naturligt, tyckte de. Vi satt mest och skämdes så smått. Alla är fantastiskt trevliga, vill skaka hand och ta på Karins blonda hårtestar. Under hela resan spelades dessutom härlig musik på hög volym, lät som en mix av reggae och en nya guiansk Christer Sjögren.

När bussen stannar i Goroka (vi ska efter detta bli avsläppta rakt utanför vårt boende, vad kunde vara mer självklart?!) tänder mannen bakom Johan en cigarett och ett par sekunder senare blir det liv i luckan. ”Show respect for the white man!” skriks det. Det visar sig att man inte får röka i bussen när vita människor åker med, och en man på gatan har uppmärksammat detta, lutat sig in genom rökarens fönster, tagit ciggen ur hans hand och tillkallat någon form av ordningsvakt. Vid det här laget skruvar vi ofantligt obekvämt på oss.

Till Goroka åker vi för att se Asaro mudmen så efter att ha checkat in på Lutheran guesthouse (lika kristet som det låter) bokar vi en tur för nästa dag för att besöka dessa leriga människor. På guesthouset bor vi i ett rum för fyra, då det var det enda lediga. Men eftersom vi är vita (ja, ägarinnan sa så) så behövde vi inte oroa oss för att dela, de skulle aldrig lägga några andra människor i vårt rum, trots att vi bara betalar för två bäddar.

Mudmenshowen var häftig, deras masker (som används för att skrämma slag på fienden) är riktigt obehagliga med grisbetar mm och väger mellan tre och fyra kilo. Vi fick nöjet att prova dem själva, vi tycker nog inte att vi såg lika skräckinjagande ut, det måste har varit våra färgglada tröjor.

Dessvärre fick vi bara se två mudmen, trots att vi blivit lovade fem, och det var en bara en liten tröst att få halva kostnaden tillbaka, hade varit mäktigt att se flera smyga ut från buskarna.

Efter showen satte vi oss på stadens enda internetställe, lyxhotellet Birds of Paradise. Under dessa timmar kom det sig att vi bokade om vår tur på Sepikfloden, mot bättre vetande med en kompis till guiden som ordnade den halvdana mudmenshowen. Tack vare detta mer än halverade vi kostnaden och det var faktiskt en enorm lättnad eftersom turen är extremt dyr (kostade en arm och ett ben) och vi har hittills inte vetat om att det fanns fler än det alternativ vi tidigare bokat in oss på. Vi hade tidigare (i Mt Hagen) kortat ner turen från fem till fyra dagar, av samma anledning. Det blev nu lite brått att avboka vår redan bokade tur, då den skulle börja redan dagen efter, men vi hade inte råd att vara finkänsliga och någon avbokningsavgift kunde inte avkrävas oss.

Vi tog sedan en promenad, tre minuter ner till flygplatsen för att kolla var man checkade in. Vi hittade inte riktigt utan befann oss hux flux ute på flygfältet, ingen säkerhet här inte!

Dagen efter checkade vi ut från Lutheran GH och promenerade den korta sträckan till flygplatsen igen. Vi blev här incheckade utan att visa någon resplan, biljett, ID eller annat dokument. Vi var helt enkelt de enda vita med konstiga namn. Här tog dock lyckan slut. Flighten ställdes in med 20 minuter kvar till avgång (det hade inte kommit något plan till Goroka, således kunde inget flyga ut därifrån). Vi blev frågade var vi bott under vår vistelse, då Air Niugini skulle stå för vårt boende denna natt. Givetvis svarade vi Birds of Paradise, och återigen, eftersom vi är vita var det ingen som ifrågasatte. Tack Air Niugini för en natt på lyxhotell (nåja, för 1 500 kr per natt får man fortfarande ett hotell som nästan ser ut som en gammal skola), betald middag för över 500 kr samt full frukost.

Vi tackar även Goroka för denna gång, det hade varit trevligt att stanna lite längre, Goroka var en trevlig, säker och ganska lugn stad. Kaffet var dessutom väldigt gott då staden omges av mängder av kaffeplantage. Nu bär det äntligen av mot Wewak och Sepik river, hoppas vi.

Kramar till er alla

Karin & Johan

PS Gott folk! Vi är nu glada att kunna meddela att tack vare vettig internetuppkoppling har vi kunnat ladda upp bilder och filmer till tidigare inlägg för Perth, Margaret River, Kokopo, Tari samt Mt Hagen. Gå in och kolla! DS
Slideshow Report as Spam

Comments

Anders on

Nice! Ta med mycke myggolja till Sepik floden och passa på att köpa en ansiktsmask eller annan artifact i något av de spirit house ni besöker. Åk in till Wewaks post office efteråt och skicka hem den med båt. Ha en fortsatt trevlig tripp!

Big white man Anders

jordenrunt
jordenrunt on

Anders: Tackar för tipsen Mr big white man, vi har myggskydd i mängder.

Add Comment

Use this image in your site

Copy and paste this html: